Skulle bara kolla lite...

 
 
 
Skulle hämta sonen på dagis. Vi travade tillsammans ut till parkeringen. Där ser jag till min fasa att jag fått en ful bula och repa på bakdörren på ena sidan. Muttrande och svärandes går jag fram emot den och tycker att det är för taskigt att ingen säger nåt när man orsakar detta någon annans bil. För att se om repan gick bort, spottade jag på fingret och gnuggade på den. Nä, det var ju själva f*n, hur mycket jag än spottade och gnuggade gick den inte bort. Suck!
 
Hör en lätt diskret harkling bakom min rygg och en röst jag inte känner igen...."Du....det där är min bil", säger rösten som förmodligen kom från en ny vikarie. "Har du en likadan, eller?"
 
Plötsligt kände jag mig som en inbrottstjuv som blivit upptäckt. Tänk om hon trodde jag försökte sno bilen, eller att det var JAG som orsakade repan??? Lite torftlig som Mr Bean försökte jag förklara att jag bara såg en bula och med ett nervöst fnitter förklarar att jag visst råkade ha en precis likadan bil som henne, "jamen titta, där står den ju"... När jag märker att samtalet blir lika tyst som ett eko i rymden, säger jag: "Åh vilken tur, då var det inte på min bil det var en bula". När jag hörde mig själv säga de orden insåg jag att det inte var så ödmjukt sagt. När hon säger att det var ju tur för mig, kände jag att jag ville säga något snällt igen. Ordet "beklagar" kom ur munnen...
 
Insåg att jag kommer inte få något vettigt sagt, utan tog sonen i handen och föste in honom i min prick likadana bil och körde därifrån hoppandes på att vikarien fått jobb någon annan stans...